Jag är sjuk. Varför blir man sjuk i utomhusbastun? Vad hände med att bli sjuk på vintern, eller under skoltid? Det klassiska liksom? Det finns förmodligen en hel årsuppsättning av virus i de där små myggjävlarna som tagit en bit av mig...! Jag skyller på dem. Eller på Loke, han är också ett jävla virus. Människor. Mygg. Jag har kattnysningar. Såna som låter "fjjjjjjjjoffsch!" jättegällt och jättesnabbt.

Idag ska jag inte göra någonting tror jag. Kanske sitta på balkongen och fortsätta dra mig igenom Marquez underbara, men svårsmälta (även andra gången) bok. Jag har en halv pizza sedan igår också som jag tror är ganska up for uppätning någon gång idag. Usch. Pizza. Mina hostningar ser ut som den pizzan.

Jag har ont överaaaaaaaallt!!! Men det är väl också en paus antar jag. Min kropp använder sig av någon återkommande hysteri skulle jag tro. Saker händer inuti, i huvudet och själen, och det får inte mig att må dåligt så som de velat så min kropp får plåga mig en evighet som hämnd!

Jag ock katterna jag nyst ut ska hitta på något annat nu.

Jaha, här satt man igen som vanligt. För varmt för att leva, för varmt för att dö. Har ännu en gång lagt lite extra märke till hur saker och ting ter sig på morgnar. Till exempel kliar myggbett så väldigt mycket mer, och man kan inte riktigt lägga av med att tänka.

Nalle ringde och väckte mig idag, klockan var väl ett, halv ett, så stod det "Nalle Hem", vilket var väldigt konstigt eftersom han borde vara långt ifrån den här staden nu. Något hade gått fel på vägen, hans cykelpolares cykel hade gått sönder eller blivit stulen i Frillesås så det blev lite svårt att fortsätta. Så han är inte på sitt bästa humör nu, men han sa att han skulle ringa mig senare idag, så vi får se. Jag hoppas att det inte går för mycket åt helvete bara, det är aldrig bra.

Cyklade själv runt imorse, i gryningstimmarna. Eller jag cyklade runt mellan halv sex och sex ungefär innan jag ville hem till min filt och min säng. (Det är så varmt att jag inte orkar sova under täcket, så jag sover ovanpå det men med en filt som skydd mot världens onda tingest.)

Nu är jag fortfarande trött. Mamma lämnade 100:- hemma idag, så att jag ska kunna köpa något att äta. Har inte ens sett henne på flera dagar, det är ganska skönt. Nackdelen är ju att både hon och Nocke sover här varje natt, det hade varit roligare om det varit konstant borta istället. Det hade jag tyckt om.

Fick ett sms idag, också en sak som väckte mig eftersom jag sover med mobilen i örat i stort sett. Det var ingenting viktigt, eller någonting som betyder något för någon. Jag tycker bara om att veta att någon tänker på mig när han har tråkigt, eller när något hänt. Som jag själv, när något relativt meningslöst händer måste ju någon få veta om det! Det är väldigt smidigt att bara dra iväg ett sms, och säga "min bror gick in i en dörr" eller vadsomhelst. Sånt tycker jag om.

Idag har jag inga direkta planer. Spendera min hundring kanske. Träffa någon jag känner. Umgås med folk och kolla tvättid. Hatar att tvätta, speciellt när mamma har nycklarna till våra förråd i källaren där tvättmedlet står. Och till den lilla pluppen som man "bokar" tid med. Och eftersom jag aldrig ser henne är det ju onekligen svårare att få något tvättat.

Har huvudvärk nu också. Förmodligen för att det FORTFARANDE luktar smält plast!!! Och nej - min baslåda ska INTE stängas av. Aldrig!<

Den äckliga tanten som köpte Tjockishunden ringer ungefär trettio gånger om dagen, hem hit och till min mobiltelefon och försöker få tag på mamma. Hon fattar inte att om hon ringer till min mobil och JAG svarar, så lär det inte vara en annan person som svarar en minut senare på samma nummer. När hon ringer hem till oss, och jag svarar så säger hon "men jag når henne på mobiltelefonen" så ringer fittan till min mobiltelefon IGEN och HON blir arg! Hon ringer hem IGEN och jag ska precis ge henne min mammas mobilnummer, så lägger aset på i örat på en med ett mutter om att "det går inte längre", jävla cpkärring.

Skjut henne.

Det som luktade smält plast var inte min hjärna, det var inte heller en plastmugg som ramlat ner i diskmaskinen (som senast) utan det är min baslåda som blivit så varm att den luktar smält plast. Det är helt sjukt, jag lyssnar ju på jättemycket musik om det blir så!

Man är ju bäst!

Nu är det slut på versal i början på varje ord i rubriken, fan vad jag stör mig på det nu. Jag ska lyssna på musik som ett såll nu hade jag tänkt innan jag drar till Isabell och dricker vodka, oh yes.

Jag har inte skrivit något om studentprylarna tror jag. Eller har jag det? Jag kom på att jag faktiskt inte hade drömt alltihop när jag vaknade ifrån drömmen i Picassoparken idag. Hade nämligen drömt att någon hade väckt mig, och den personen var involverad i studentnatten. Det lät jättesexuellt, men det var det inte, för jag sa nej. Nej, jo, nej, jo, nej, jo, nej, jo, nej, jo, nej, jo, det här leder ingenstans, jo, nej, jo, nej, jo, nej, jo, nej, jo, nej, Tina jag har tråkigt, jo, jo, nej, jo, nej, jo, nej, jo, nej, fan - nej, jo, nej, jo. När jag kom hem skrattade jag och på lördagen svarade jag inte på samtalen. Jag är elak.

Men han sa några söta saker när han inte tjatade hål på mig, som gjorde mig lite töntglad. Vi får se hur det går med det.

En annan person håller också på att tjata mig till döds, det gör att det är två tjatmänniskor för mycket.

Till råga på det blev jag våldgästad av tre män idag som vill mig illa på något vis, detta är en historia om reklamblad. Eller såna kort, ni vet. Det är jävligt töntigt, men sant, och jag vet inte vad de har med mig att göra egentligen, eller var jag träffat dem. Vet ju knappt vad de heter. Men det ska väl också lösa sig. Gillar inte att de vet var jag bor eller att de ha mitt nummer. Strunt samma, portkoden ändras den fjortonde ändå.

I Augusti är det en festival i Oslo där Tool, Gogol Bordello, Devendra Banhart OCH Nine Inch Nails kommer till. Den ska jag inte gå på. Men jag vill, något otroligt. Jag är ju så kär i Maynard, och jag är ju så kär i Devendra, och jag är ju så kär i Trent Reznor. Mmmmm festival...

Nalle började cykla till Stockholm idag, och satsade på att nå Kungsbacka ikväll. Hoppas att det går bra för dem. Skickade ett par sms igår som verkade ovanligt kärvänliga, i ett stod det att jag blir jävligt deppledsen så fort en betydelsefull man dör i en film och efterlämnar personen han påverkat, för jag sätter mig alltid in i den kvarlevandes roll och det är ju alltid Nalle som dör. Det är pinsamt, men det är min sanning. Det gör mig lite ledsen att automatiskt tänka så, samtidigt som det är trevligt att jag liksom verkligen får veta hur mycket han faktiskt betyder för mig. Åtminstone när jag ser på film.

Nu känner jag mig som tolv, för killen i Mew har så mesig röst. Men den är ball i några minuter ändå. Det luktar smält plast här. Väldigt mycket. Det är nog inte så bra. Hm.

Eh. Hejdå.

I CAN'T GET NO! Nana na na na nana!

Jag är fortfarande glad, i mitt nyduschade tilstånd och i min röda jävla klänning som toppats med ett vitt linne, eftersom klänningen faktiskt är för stor! När jag köpte den (för evigheter sedan, tre år eller något) så var den absolut inte för stor någonstans. Men, ja, nu är det som det är. Jag kan väl krympa den eller något.

Jag ska gå in till bussterminalen och hämta min cykel och cykla ända hem till mormor, för jag är på ett sånt cykelhumör som jag aldrig varit på innan. Jag är på humör för allt, bara det händer något, och lite energi skulle kunna försvinna. Cykla till mormor i tvåhundragradersvädret och sen få kaffe? Nja. Hon saknar Isabell också, men hon kunde inte följa med idag för att hon har så mycket att göra nu efter studentmiddagen/festen.

VIll träffa folk och vara social, lite grann. Sen vill jag... jag tror att jag vill göra något som jag inte gör så ofta. Käka på restaurang eller något, något dyrt. Jag är så glad. Men trött, som vanligt, ändå energisk.

Mitt hår har blivit relativt långt nu, det har ju växt en del så att säga. Men jag ska springa runt med det uppsatt i ett halvår till sen ska jag väl klippa mig i en faktiskt frisyr och få lite reson på det, sen får det visa sig för omvärlden igen.

Så.
Det här var det intressanta jag skulle skriva när jag torkat.
Torka, association, aprikos, assicoation, Isabell
???

Igår var det VARMT. Idag är det också varmt, men jag kan inte bekräfta det riktigt eftersom jag inte vågat gå ut än. Mamma säger att det är varmt, då är det varmt?

Jag lyssnar på Bauhaus, och försöker få en telepatisk kontakt med Nalle för han verkar behöva det nu tror jag. Egentligen kanske det är jag som behöver det, man jag mår inte dåligt.

Jag mår bra. Fruktansvärt narcissistiskt töntigt brudigt meningslöst snabbisbra. Det känns tomt, ändå, på något sätt. Förmodligen känns det så bara för att jag lyssnar på Bauhaus och försöker kontakta Nalle på högre plan... And my soul becomes a fish.

Egentligen borde jag släpa mig upp nu och göra de där tusen sakerna och träffa de där fyra människorna varav endast en är garanterad min närvaro och det är för fan min mormor. Så jag är trippelbokad idag. Det gör mig fan förbannad. För jag vill inte vara dubbelbokad. Jag vill vara medelbehövd på alla dagar och inte i skrikande skärseld jag-dör-om-vi-inte-träffas-idag på vissa dagar.

Nu ska jag duscha men skriver väl något mer, jätteintresserande när jag torkat.

Jag har väldigt tråkigt i mitt hemmasittande, funderar för mycket och jag råkade precis skära av halva pekfingret, vilket sög. Så med min nya träplugg till vänsterörat så jag mödosamt nog cykla in till stan och med lite tur så har Moses öppet och då kan jag kanske träffa någon som vill dricka kaffe med mig. Annars cyklar jag hem till Daniel.

Jag lär ju bli påkörd.
Puss nu.

Jag har fått helt sjukt mycket komplimanger idag, om saker jag tycker... jag vet inte. De verkar inte vara in need of bekräftelse liksom. Jag är egocentrerad nog nu, och när man hört komplimanger en vecka straight så är det inte riktigt lika intressant längre. Eller det är klart att det är, som jag ljuger.

Nu så vibrerar jag med Korn, och har gåshud. Tror att jag är hungrig men är inte säker liksom. Vill ha något iallafall. Förmodligen är jag nervös inför någonting, så brukar det vara.

Drivit hem till Daniel idag, han blev helt tokig av lycka och vi satt på balkongen och rökte John Silver och Pall Mall. Han har skaffat sig någon jävla markis också, så när det började regna kunde man sitta kvar där utan att förfrysa eller blötas ner. Det måste vara den idealiska balkongen.

Egentligen får jag inte röka med min nypiercade läpp på ett tag, men å andra sidan får jag ju inte hångla med någon heller liksom. Det här är ganska svårt eftersom jag uppenbarligen får supa skallen av mig, men inte något av det som comes along with it. Knäppt tycker jag. Så det är lika bra att göra allt, så får vi väl se vad som händer.

Historien om piercingen går såhär. Jag och Isabell står och suktar vid prislistan i fyrtiofem minuter innan vi bestämmer oss för att vi blivit för nedregnade och kunde pierca oss någon annan dag, typ sista dagen. Så när jag var aspackad, helt wasted, så skrev jag upp mig på listan då och så fick jag tiden 00.15 Vilket var ett par, tre timmar senare då. Då gick vi och söp! Dubbelt så aspackad kommer jag dit kvart över tolv och sluddrar några frågor "can I go and drink alcohol now?", "I should say no, but yes you can", så med en liten Isabell som kikade emellan två skynken (för det var typ ett bås av skynken man fick sitta i) så fick jag den här jävla nålen genom läppen och mot all förmodan fick jag en ring medan det läker. Så jag, minderårig, skitfull, på en festival, piercar mig, under perioden på året med högst infektionsrisk ungefär. Det är ju ett genidrag. En snilleblixt!

Hursomhelst så är jag nöjd och glad, även om min far blev mindre nöjd och ännu mindre glad. Mamma var lugn, vilket jag inte förväntat mig. Idag sa hon att hon inte förväntat sig sitt eget lugn heller.

Nu ska jag nog se på tv.